
Jag rengjorde såren med Desivon, eftersom att det var det bästa jag kunde hitta här hemma. När jag var klar med det, skulle jag sätta nya plåster på såren. Tror ni jag fixade det snabbt? NEJ! På bilden ovanför, ser ni området som är mellan de två röda linjerna? Det var fast limmat i själva förpackningen! Med en mun, en hand och stress på det, är det ingenting roligt med det kan jag säga. Som jag tidigare har nämnt, är jag inte stresstålig heller! Jag blev bara arg, och när jag blir arg under stressade/pressade situationer, då är allting åt helvete! När jag äntligen fick loss själva plåster-förpackningen/påsen/plasten (whatever), skulle jag försöka öppna plasten också. Man kan tro att plasten ska vara limmad endast i kanterna, men nej. Plasten var limmad från kanterna och hela vägen in till plåstret. Var det ett enkelt lim då? Nej nej nej... Det var nog superlim! Efter 40 minuter hade jag fått på mig båda plåstrena, och jag fick genomföra samma kamp två gåner. Jag är fortfarande arg!
Hur som helst, på grund av detta, fick det bli att plugga hemma istället för skolan. Jag tog en liten paus nu för att skriva ett blogginlägg. Jag har läst lite mer än hälften av sidorna ur filosofiboken. Jag måste säga att jag börjar bli allt bättre på att skriva på datorn trots mina fingrar som gör det lite svårare. På höger hand använder jag alla fingrar utom lillfingret, på vänster hand använder jag långfingret och ringfingret. Det är fingrarna på min vänstra hand som jag har skurit i tärningar hahaha ;D Lite humor måste man ha!
Nu ska jag fortsätta med filosofin. Take care!
ervasti












